Hemligheter

Dosi kom tassande när jag låg och feberkved på soffan. Hon såg väldigt oskyldig ut, på ett illavarslande sätt. Det märktes att hon var en dam med ett uppdrag.
-Mamma, jag har gömt en sak på ett hemligt ställe.
-Jaha, vad har du gömt då?
-Det är hemligt!
-Var har du gömt det då?
-I min låda, men det är hemligt. Men det är en liten sak så det passar ju bra att jag la den i min låda så den inte försvinner.

Dosi står kvar, hon har inte riktigt lättat sitt hjärta ännu.

-Vad är det du har gömt i din lilla låda då?
-Det är ju hemligt ju..... jag tog Puffens klubba som låg i hennes godispåse på hennes skrivbord och sedan stoppade jag den i min lilla låda så nu vet jag var den är. Jag kan äta upp den efter maten.
-Men det är ju Puffens klubba.
-Det är ju HEMLIGT!

(Jag råkar veta att Puffen fick tillbaka sin klubba sedan eftersom Dosi lättade sitt hjärta för henne med och lämnade tillbaka klubban. Jag vet också vem jag ska fråga om vart lördagskvällen spenderades, vilka som var där och vad de gjorde om sisådär 14 år.)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0