surdeg

Jag är något av en surdeg för tillfället. Joxen lever highlife på psykakuten och jag försmäktar ensam hemma i gröna sköna. Nåväl, inte helt ensam men rätt så sur. Och degig, iaf enligt Hansi.

Jag såg i kors när jag hämtade Puffen och hon meddelade att hennes kompis skulle komma hem till oss idag och springa genom vattenspridaren. Det visade sig vara ett lyckokast, fyra lyckliga tjejer trotsade kallvattnet och skrattade sig genom timmen innan mat.

Imorgon kommer mormor och morfar och mormor till sina gullungar. Det var väldigt viktigt för Hansi att hon skulle få ringa och fråga om hon fick vara deras gullunge. Hon ringde, men vågade inte riktigt fråga. Dosi fick luren och frågade direkt. Hansi fick luren och snackade runt i en kvart eller så och fick till slut ur sig den viktiga frågan. Så nu finns här två officiella och en inofficiell gullunge här i röda hästen som ivrigt väntar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0