Konsten att förstöra en stämning
Friluftsdag idag. Eftersom att idrottande inte hör till mina favoritsysselsättningar letade jag rätt på den minst sportiga aktiviteten -promenad. Det vägde mellan det och pulkaåkning som jag faktiskt behärskar till fulländning, men det är mer för sexor och eftersom jag har nior i år bestämde jag att pulkaåkningen får vänta till nästa år då jag har sexor igen.
Vi möttes sen morgon eller tidig förmiddag, jag och mina likaledes icke särskilt sportintresserade kollegor och elever. Vädret var fantastiskt och vi hade en lång promenad i sikte och efter promenaden hägrade möjligheter som bara en tidigt avslutad dag kan ge. Jag vet inte vad eleverna planerade, själv har jag ett antal högar (berg) av uppsatser att betygsätta och kommentera och jag var fast besluten att åtminstone en klass skulle få tillbaka sina alster på måndag.
Vi promenerade och promenerade, promenerade och promenerade. Vissa hamnade i snön, andra stod stadigt på fötterna. Så fick en kollega för sig att vara lustig.
-Din jacka ser varm ut, ska jag kasta dig i en snödriva?
-Nej, inte om du vill ha kvar dina pungkulor, svarade jag vänligt.
Iskall tystnad lägrade sig över oss glada promenanter. Kvinnlig kollega som blev mormor igår tittade bort, manlig kollega som gillar bridge såg en intressant fågel, kollega som riskerade sina pungkulor log osäkert.
Slutsats, dagens lärdom: Hota inte kollegor med kastrering, oavsett vad.
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag läste det här för några dagar sedan, och jag skrattar fortfarande!/e
Trackback
