syskonkärlek
Dosi grät och var förbannad och berättade vad som hänt och jag frågade:
-Hansi, varför bet du Dosi i ögat?
-Men, det var ju bara för att jag inte vill slå henne något mer!
andelunda
Dosi har konstruerat en nyckelknipa, tre nyckelringar och en reflex som hon har satt ihop i ett knippe, eller en knipa som hon säger. Hon är omåttligt stolt över sin knipa, igår kväll hade hon ont i örat och fick stanna uppe sent och ligga i soffan på min arm och hon låg och pratade oavbrutet om sin knipa i en timme. Skulle Hansi kunna göra en? Vad skulle hon kunna använda i så fall? Dosi skulle kunna hjälpa till. Var får man tag på reflexer? Finns det fjärilsformade reflexer? Skulle inte kroken i taket passa perfekt för att hänga hennes knipa där? Men hur skulle det gå om den hängde där och hon inte nådde den? Vad skulle hon säga då? Skulle mamma nå så högt? Vad skulle mamma behöva kliva på? Osv.
Annars har vi badat i poolen mest hela dagen, jag har läst bok och njutit av en sval liten Ronja-Hansi som värmde sin badkalla kropp på min varma. Puffen har cyklat, Joxen har skruvat och grillat och jag tror jag börjar känna sommarlovet i kroppen till slut.
Hansis dröm
-Åh mamma, vilken tur! Dosi har inte dragit ut din näsa så att den blev lång och spetsig!
Hansi är väldigt glad att den är som vanligt, i drömmen hade hon försökt platta till den igen. Hon vet inte att näsan aldrig slutar växa, man vet inte riktigt var detta kommer att sluta. Själv har hon en bedårande liten pluttnäsa som är alldeles mjuk och väldigt pussvänlig.
utmaning
-Hur många armhävningar kan du göra, med fötterna på soffan?
Det måste man ju ta reda på, jag var vid gott mod, hur svårt kan det vara? Jag la upp fötterna, satte händerna fast i mattan, funderade på vilka muskler som skulle spännas, försökte lokalisera dem och satte igång. Jag kände genast att det inte skulle gå som jag tänkt mig, armarna segnade liksom ner under mig. Det slutade med ett häpet "hhhhhhnnnnghhhh" och en plågsam armhävning tillbaka till utgångspunkten. Eftersom jag trodde att mina muskler hade mer än så att ge gjorde jag tio på knäna. Sedan hade jag muskelvärk dagen efter.
Nu vill jag utmana alla tre till fem som läser:
Hur många armhävningar klarar ni?
Släng upp fötterna på valfri soffa och sätt igång! Mitt mål är tio till hösten.
Är vi onda?
Idag berättade Puffen att hon råkade knäa Joxen i skrevet när hon väckte honom imorse. Hon fnissade vildsint när hon berättade händelseförloppet. Jag fnissar skamset när jag skriver om det här. Förlåt Joxen, det är inte det att jag vill se dig lida, det är släktförbannelsen. Puffen verkar också ha drabbats. Eller skrattar alla åt pungsparkar på sina älskade?
picknick under bordet
-Tjohoooooo! Ikväll är det fest!
-Vet du Hadsi, babba är sjuk, så det blir igged fest. Med det blir paddkaka till biddag....
-Men vi vill gå på fest....
-Jo, med det blir tuddpaddkaka...
-Men vi vill gå på fest!
-Med di får äta paddkakad udder bordet, för vi ska ha ed eged fest hebba, under bordet....
Tjohoooo! Vi ska äta under bordet, vi ska få pannkaka under bordet!
Ha! Där satt den!
MSN
Lisa Ekdal
-Nej! Jag ska bli tandborste!
Sedan sjöng hon en sång om tandborstar vilket bara gjorde mig mer övertygad. Undrar vad Lisa Ekdal sjöng om när hon var tre år?
Nu är betygen satta, allt är bedömt, nu ska jag bara sova på saken. Hoppas på jobb imorgon.
Hemligheter
Dosi kom tassande när jag låg och feberkved på soffan. Hon såg väldigt oskyldig ut, på ett illavarslande sätt. Det märktes att hon var en dam med ett uppdrag.
-Mamma, jag har gömt en sak på ett hemligt ställe.
-Jaha, vad har du gömt då?
-Det är hemligt!
-Var har du gömt det då?
-I min låda, men det är hemligt. Men det är en liten sak så det passar ju bra att jag la den i min låda så den inte försvinner.
Dosi står kvar, hon har inte riktigt lättat sitt hjärta ännu.
-Vad är det du har gömt i din lilla låda då?
-Det är ju hemligt ju..... jag tog Puffens klubba som låg i hennes godispåse på hennes skrivbord och sedan stoppade jag den i min lilla låda så nu vet jag var den är. Jag kan äta upp den efter maten.
-Men det är ju Puffens klubba.
-Det är ju HEMLIGT!
(Jag råkar veta att Puffen fick tillbaka sin klubba sedan eftersom Dosi lättade sitt hjärta för henne med och lämnade tillbaka klubban. Jag vet också vem jag ska fråga om vart lördagskvällen spenderades, vilka som var där och vad de gjorde om sisådär 14 år.)
förkyld
saker jag glömt idag
Det är några saker jag inte riktigt har kommit ihåg idag:
1)Mjölet i kladdkakan vi bakade
2)Vad Puffen hade förort när vi spelade UNO
3)En surtvätt
4)Om Hansi kräktes på golvet en eller två gånger inatt. Jag har bara hittat en pöl. Men det kanske bara blev en.
Det kan vara mer men jag minns inte.
All work and no play
-Barnen, sa fru Rubertsson, de sover ju.
Nu har jag åtta arbeten kvar, tror jag. Ungefär. Det känns lite konstigt, jag ser tvilingflickor cykla runt här o där, men jag skriver nästan hela dagarna
All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl All work and no play makes Sinkeluren a dull girl
gryningssjuka
-Vi kommer om inget barn blir sjukt.
-Mina barn kommer att vara friska, de är så gamla nu så de har slutat vara sjuka, de har inte varit sjuka på hela våren nästan, sa jag, övermodigt, dumdristigt. Hur kan man säga så? Det är väl det säkraste sättet att hamna i en treveckors sjukdomsspiral. Nu fick vi gryningssjukan på halsen.
Jag hann iallafall träffa Anna igår.
afasi
-Christina! Kom hit ett tag!
Sedan kom jag på att hon heter ju faktiskt inte Christina, men vad var det nu hon hette nu igen då? Tänka tänka tänka...
-Bettet....
Jag ska nu ägna dagen åt att repetera namnen på mina tre barn (Puffen,Hansi, Dosi, Puffen, Hansi, Dosi) och försöka dricka kaffe utan att det rinner ur munnen. Samt rätta lite vilket var min huvudsyssla för dagen egentligen.