Melodifestivalen
Vi har börjat ladda för melodifestival, herregud,det är ju bara en vecka kvar! Hädanefter träffas jag inte på lördagar,då ska jag, Puffen och Jox titta på festival och betygssätta låtar enligt Puffens intrikata mallar. Kanske blir det ett välkänt system med kryss, stjärna och hjärtan, eller så hittar hon på något nytt. Förra året var hon en riktig retsticka, så fort en låt var usel gav hon mig telefonen och sa:
-Ring och rösta nu då, det är ju din favoritlåt!
Dessutom tog hon tag i mina händer och klappade takten.
Vi hoppas att Amy Diamond vinner. Är hon med i år förresten?
prrrrresenter
-Vi har inte slagit Hansi något idag!
Man blir ju lätt nervös och undrar om de vanligtvis brukar slå henne. Enligt nya underbara fröken Linda är så inte fallet.
Men man undrar ju var det kommer från.
Hämta tjejerna på dagis har för mig utvecklats till rena rama julafton, Dosi ger mig ett nytt halsband eller en mobiltelefon varje dag. Hon viker ihop ett papper och tejpar och vips har hon konstruerat en mobil som hon går runt och pratar i, när hon inte ger bort den till mig förstås.
Pyamasparty
Igår var det pyamasparty här i röda hästen, fem tjejer totalt och plättar, pyamas,kuddkrig och film. De snabbspolade filmen och tittade mest på sångerna. Fyra små tjejer stod framför tv:n och sjöng och dansade. En satt i soffan och skrek argt:
-Flytta på errrr, jag serrrr inte! Flytta på errrrr!
Systrarnas veckomöte, vecka 5
Puffen: Våra föräldrar tror att de är så listiga! Ligga på en luftmadrass, tror de verkligen att det kan stoppa oss?
Hansi: Jo, men det har ju varit lite trixigare att få sova i deras stora sköna säng den senaste tiden.
Puffen: Jo nu ja, men det är ju bara en tidsfråga. Hur länge tror du att de kommer att idas gå tillbaka med oss till våra sängar? Tro mig, jag har flera års erfarenhet av det här. De håller ut en vecka eller två, inte mer, sen är det fritt fram igen.
Men det är bra att ni hjälper till mer nu, jag blev ganska trött när jag fick dra hela lasset själv.
Dosi: Allvarligt, jag fixar inte att sova i mammas armhåla. Håret blir inte så fräscht då, jag vill lukta jordgubb, inte gummsvett. Är det okej om jag kissar i sängen istället?
Hansi: Ja, det är en bra strategi, då måste mamma eller pappa stanna uppe sent och ta dig till toaletten och det tar ju ett tag att byta lakan och så, så du har nog täckt din del av natten.
Puffen: Kom ihåg varför vi gör det här nu tjejer! Vad är det som händer om föräldrar får sova ostörda?
Hansi och Dosi i kör: Man får en lillebror.
Puffen: Just det! Vill vi ha en lillebror? Svar nej! Vi vill ha en hundvalp och det kommer vi aldrig att få med en baby i huset. Hansi, kom ihåg att gråta ynkligt när du kommer tillmamma och pappa pånatten. Målet är att väcka medkänsla.
Hansi: Så här? Buhu hu hu snyft snyft buhu?
Puffen: Bra! Var oemotståndlig, kryp ner nära intill och krama hårt, jag har sett hur du brukar göra och det verkar ju funka bra. Kom ihåg att mamma innerst inne tycker att det är väldigt mysigt när vi kommer. Jag kommer att fortsätta lägga båda händerna under ena kinden, le och smaska lite gulligt.
Hansi: Ska jag skriva upp körschemat så vi kommer ihåg det? Hur låter det här?
20.00-23.30: Vakna vid oförutsägbara tidpunkter. Förvirring är bra, de ska inte veta vad som kommer att hända.
23.30: Dosi ska kissas. Om de försöker innan ska du vägra så de måste stanna uppe ett tag till. Kom ihåg, det här är mycket kritiska timmar.
00.01: Puffen springer till mammas och pappas säng. Verka lite förvirrad, var gullig. Om de leder tillbaka dig, ge inte upp. Fortsätt springa in med 10 minuters intervall.
01.30: Hansi tassar in. Var oemotståndlig.
02.30: Dosi kissar i sängen.
Dosi: Måste jag göra det varje natt? Det är så himla blött och äckligt.
Puffen: Vill du hellre sova i mammas armhåla då?
Dosi: Nej, du har en poäng där. Okej, fortsätt Hansi.
Hansi: Ja, var var jag nu.....Dosi kissar i sängen. Vad brukar det ta? 20 minuter med dusch och allt?
02.30-04.00 Puffen sparkar på pappas snopp. Det borde minska risken för en lillebror, eller vad tror ni?
06.00: Vi kan turas om vem som måste gå upp. Det bästa är ju om jag och Dosi går upp och kräver välling. Du gör så mycket under natten Puffen så du kan behöva sova lite längre på morgonen så du orkar med skolan.
Puffen: Tack så mycket Hansi. Jag tycker det här blev ett riktigt bra schema. Tillsammans ska vi nog klara av det här. Om ni blir trötta, tänk bara på hur gulliga hundvalpar är. Luftmadrass! Det trodde de skulle funka! Pffff!!!! Kom ihåg, fortsätt vara oemotståndliga. Får vi bara mamma på fall så orkar inte pappa genomföra det på egen hand. Härmed förklarar jag mötet avslutat.
Födelsedag
Jag överlevde friluftsdagen, vi gick och gick, barnen ville inte höra något om att vi skulle gå tillbaka:
"Det är friluftsdag, då ska man vara ute HELA DAGEN!" och det har de ju rätt i, så det blev en lång promenad. Men nu är den över.
Dagens höjdpunkter
Dagens höjdpunkter:
Fika på kondis med Puffen, Hansi och Dosi. Puffen var lillmamma och förmanade strängt sina systrar att inte trycka för hårt på festisen. Sen hade vi varsin bäbis i knät.
Bussresan hem. Hansi och Dosi somnade och jag och Puffen pratade.
Göra gipshänder, fyra stycken.
Dagens middag, korvstroganoff. Betyget blev enhälligt hjärta, t o m dubbelhjärta från Dosi. De tyckte det var mycket godare än den äckliga ryggfilén med rosépepparsås och rotsaksgratäng som vi åt i söndags.
Den sista chokladbiten, jag fick den.
Imorgon är det friluftsdag, jag ska promenera med ett antal elever som antagligen har lika stort sportintresse som jag själv. Kan det vara ok att promenera på rean? Jag ska samla ihop ett lass entusiasm till imorgoon, då ska jag tycka att sport i allmänhet och promenader i synnerhet är det bästa livet har att erbjuda.
Jag är man del 2
Hursomhelst, Joxen hävdar nu att det är inte bara är sitsen det gäller, utan även locket. Jag fäller inte ner locket. Gör det att jag bär byxorna i huset eller är det Joxen som har kjolen? Hur är det, är det locket, sitsen eller båda jag ska börja störa mig på. Eller ska jag fortsätta vara lyckligt ovetande?
Hurrrrrrrrrra!
Alan Alda
Vi hade förstås trevligt på rrrrrrresturrrrrrangen, maten dämpade ilskan galant hos oss alla och jag kände mig redo att återvända hem och möta Joxen som hade tillbringat eftermiddagen med att skära i en hjärna, så han var nöjd trots utebliven pizza.
Vi tittade på "Alla säger I love you" när barnen lagt sig, eller Jocke tittade och jag tittade/läste "Lärarinnan från Vilette".
-Det där var ganska likt dig!
Jag tittar upp från boken och ser Alan Alda. Han ler något som vagt liknar mitt fotoleende som jag tog till i somras när Joxen fotade hela tiden och jag tröttnade på att se trött och skrynklig ut på alla bilder. Dessutom har han ganska lång näsa. Kanske inte den komplimang jag längtade efter en fredagskväll, men varför inte?
-Men det är nog mer likt Dosi, så kommer nog hon att se ut när hon blir äldre.
Okej för att jag liknar Alan Alda, men lilla vackra Dosi ser faktiskt inte ut som en gubbe och kommer heller aldrig att göra det! Jag börjar morra igen, men Joxen förklarar att han hela tiden menat Goldie Hawn.Jag köper det för Dosis del, men i mitt stilla sinne tycker jag nog att Alan Alda var mer min tvilling. I alla fall i en feminin variant.
En era har gått i graven.
Samtidigt som det är skönt känns det lite konstigt. Hansi och Dosi hade precis lärt sig sova i egna sängar när Puffen återerövrade en plats i mamm och pappbädden. Jag är så van att sova med ett barn i varje armhåla. Dosi har varit den som grävt sig in längst, när hon var bäbis luktade hennes hjässa inte vaniljmjölk som andra barn, hon luktade armsvett. Varje natt tryckte hon upp sin lilla skalle i min armhåla och grottade in sig. Hansi låg på andra sidan, men inte lika långt upp så hon luktade bättre.
Puffen har stormat vår säng i över två års tid, punktligt varje natt som om hon har haft en inbyggd väckarklocka ställd på 00.01. Hon smaskar när hon sover och brukar skämta lite yrvaket när hon kommer. Det är så mysigt med små barnkroppar som gosar in sig, Hansi och Puffen lite försynt och Dosi bestämt, numera kind mot kind. Alla vill ligga närmast.
Men samtidigt som det är mysigt undrar jag ibland vad man får för typ av hjärnskador av att vakna x antal gånger varje natt i sex års tid. Är de permanenta? Kommer jag att börja minnas saker nu? Är jag dömd att för alltid vara en segpropp?
För att inte chocka hjärnan med för mycket sömn och hjärtat med för lite gos ska jag tassa över till Puffen inatt. Det bestämde vi i fredags. Man måste ju tänka på abstinensen. Antagligen min mer än hennes.
En gång till!!!!!!!!
Jag och Dosi åkte vattenrutschbana ca tusen gånger. Först åkte vi ganska försiktigt men sedan tyckte jag att det krävdes mer fart och vi hamnade långt under ytan. Jag försökte sträcka upp armarna för att få upp Dosi men kom inte upp själv, så vi var under vatten ganska länge. När vi väl andades luft igen trodde jag att Dosi fått nog av att åka, men hon hostade upp lite vatten, hackade tänder och ropade:
-En gång till!!!!!!
Nu är vi rena, trötta och glada.
Den förbannade mumien
Idag erbjöd vi fritids att få låna Lassemaja och hotellmysteriet istället och vi kan återigen sova lugnt.
Sticky Steve på diskret promme.
Däremot så träffas man ju inte så ofta, i vår familj träffar vi ju knappt någon. Helgen kommer som en lika stor överraskning varje vecka som det faktum att det faktiskt kommer snö på vintern även här i södern och vi inser försent att, hoppsan, alla var visst friska, vi kan ju göra något!
Kan svaret på dilemmat vara grannar? Folk i samma ålder som bor inom spottavstånd och i de flesta fall har barn som barnen gillar? Filipoch Fredrikspaningen gäller kanske både för små barn och deras föräldrar? Vi bor ju i ett stort område så det borde ju finnas en del roliga människor i närheten fast man inte vet om det?
Igår slog jag två flugor i en smäll och gick ut och promenerade med en granne. Motion och sällskap på samma gång. Det var roligt. Jag har redan börjat planera grillfesterna, fast det tänker jag inte tala om förrän frammåt våren. Jag är ju inte Sticky Steve.....
Ljusnar det?
Det är ju min och barnens lediga dag idag och jag hade vaga planer på att försöka skriva lite omdömen under dagen, men det var varken görbart eller rättvist mot tjjerna så vi gick till pulkabacken istället. Hela Puffens fritids var där så hon åkte med dem och jag och Hansi och Dosi åkte för oss själva tills de tröttnade och Hansi började göra världens största snöboll istället. Hon är smart, hon rullade den neråt från toppen av backen, så den blev enorm.
När livet såg som mörkast ut och allt bara verkade bestå av jobb, jobb och lite mera jobb så ringde jag vår hjälte farbror Bobber som inte bara ska hänga med till badhuset på lördag utan även stannar hos oss på kvällen så att jag och Joxen får gå ut! Själva! Antagligen kommer jag att skära upp Jox mat av bara farten, men jag kanske ska se till att bajsa ifred. Ja, alla har ju sina egna drömmar om en romantisk dejt på tu man hand. Men jag ska verkligen njuta av Joxen också.
Dessutom har jag sängen inatt!
Huset står kvar....
Söndagen är snart slut
Eftersom 22 14-åringar kommer på besök imorgon har vi städat en hel del och jag har rättat uppsatser. Jag lovade klassen lååååååååånga omdömen och jag har de senaste timmarna gjort mitt bästa för att leverera. Vissa texter är helt fantastiska, jag har t o m googlat en del men det verkar vara i sin ordning, jag är så stolt, de förtjänar verkligen de telefonkataloger av text jag bifogar. Nu har jag gjort över hälften och eftersom omdömena blir kortare och kortare verkar det vara dags att lägga ner nu och möta sängen. Jag slipper luftmadrassen inatt!
Sammanträde i syskonskaran
Tjuvlyssnat från systrarnas veckomöte:
Puffen: Vilken tur att vi installerade det där toalettlarmet så att vi vet när mamma ska gå på toaletten.
Hansi: Ja, det var verkligen en bra idé. Det är så praktiskt att det larmar när hon trycker ner handtaget till toalettdörren. Men ibland lyckas hon ju smita in och låsa dörren. Vi borde kanske ha ytterligare ett system, typ vakter eller så.
Dosi. Ja, vad kan det kosta? Skit också att vi inte får veckopeng ännu. Men vi kanske kan dela på vaktandet vi tre?
Puffen: Där tänkte du verkligen till Dosi, klart vi kan hjälpas åt, vi har ju lyckats skapa ett så bra system för att täcka nattens alla timmar, vi kanske kan följa samma principer i detta, för det är viktigt, jag understryker viktigt, att mamma under inga omständigheter får sitta själv på toaletten. Jag har hört talas om mammor som fösvunnit där inne. Det får bara inte hända, vi har ju bara en mamma. Hansi, tänk på hur läskig styvmamman i Måns och Greta är, så förstår du vad jag menar.
Hansi: Ja usch!
Dosi: Ja, jag har också hört de där historierna om försvunna mammor, men jag trodde att det var skrönor.
Hansi: Nej,en tjej på mitt dagis känner en kille och hans storasyster har berättat om en mamma som faktiskt försvann. Ska vi inte försöka anlita Securitas i alla fall, det är viktigt att det fungerar, jag vet inte vad jag skulle göra om mamma blev tvungen att bajsa ensam. Och vi måste ju tänka på HENNES känslor också, tänk om vi inte var där med henne hur övergiven hon skulle känna sig.
Dosi: Ja, jag vet, en gång hann jag inte in, men då ställde jag mig utanför och skrek och bankade på dörren så hon skulle veta att jag fanns där, så att hon inte skulle känna sig övergiven.
Instämmande mummel från systrarna
Puffen: Har vi beslutat då att vi kör vi på toalarm och vaktsystem och försöker ta reda på vad Securitasvakter kostar? Dosi, du som är sekreterare, har du skrivit protokoll? Hansi, som kassör får du i uppdrag att ta reda på vad vakter kostar. Själv skriver jag vaktschemat och börjar diskutera veckopeng med mamma och pappa. Mötet är härmed avslutat.
Lite fisigt
-Jag fiser ofta! Jag bajsar väldigt mycket varje dag också, så det kanske är därför jag fiser så mycket.
Vi funderade alla på fisandet en stund.
Sedan högg hon tag i mina överarmar och började knåda.
-Ååååååh vad de är mjuka!
Knåda knåda.
-Varför är dina armar så mjuka?
Hansi njöt och fnissade bakom båda händerna så fort kompisen öppnade munnen.
Hon avslutade sitt besök med att konstatera:
-Puffen, du och dina mamma är väldigt lika. Ni har platt hår båda två.
På tal om fisar, Joxen är väldigt nervös för vad jag skriver just nu. Av ingen speciell orsak alls.
Mot luftmadrassen!
förvirrad natt
När jag vaknade på morgonen efter en förvirrad natt med olika besök av olika barn, de är väldigt lika nattetid eller så är det mina ögon som inte fungerar så bra, hörde jag Hansi som satt och sjöng i köket, en sorgsen låt med melodi "Bjällerklang" som hon hittat på själv och handlade om hur synd de var om henne just då. När hon sjöng:
"Pappa och Lovisa tycker inte om mig och det tycker jagär tråååååkigt" gick jag upp.
Nu är Hansi glad igen och bakar bröd med sin pappa som faktiskt verkar tycka om henne. Dosi däremot har vaknat på fel sida och låter närmast som en kallstartad moped.
Jag tror att det är min tur att campa i natt. Huvva!
'
Äntligen!
Nu är det tre timmar kvar tills jag planerat att somna i soffan. Men nu ska här skakas välling och läsas sagor, antagligen Måns och Greta. Trevlig helg!
drömmen om en lyckad fredagskväll
Kämpar med Bolibompa
Puffen håller på att författa en saga på skolan. Den handlar om henne och två av hennes kompisar som är äventyrare. De råkar på prinsessor, blommor och monster och de verkar ha mänskliga förebilder. "Jag döper monstren efter de som jag inte gillar så mycket." sa Puffen glatt när hon kom hem. "Sen ska de bli snälla när de träffar äventyrarna". Det ska bli väldigt spännande att läsa den sagan.
Ulrik has left the building
(Möjligen är täcktvättartiden över för den här gången.)
Måns och Greta del 2
-Nu ska jag berätta om Måns, nej Hans, nej....Måns och Greta. De kom till ett pepparkakshus och började äta och slicka, nej, nu blev det fel, det är bäst jag tar det från början. Måns och Greta hade en styvmor som tog med dem ut i skogen, pappa, du får inte säga något, var tyst nu, var tyst, ja, jag tar det från början.....
När hon berättat färdigt erbjöd hon sig genast att ta den en gång till. Imorgon ska hon ge sig i kast med mästerkatten i stövlarna. Det kan mycket väl bli dagens höjdpunkt.
Ulrik
Moahahahahahaha!
Måns och Greta
Nu har Hansi bett att få höra sagan om Måns och Greta hela dagen och Dosi vägrar, så som en kompromiss har jag berättat hur Måns och Greta hittar ett hus av gröt, ett hus av hamburgare, båda bebodda av en vänlig fe som älskar barn, samt det äckliga huset av lök som stinker lång väg där den elaka häxan sitter och undrar varför det inte kommer några barn och knaprar på hennes hus.
Dosi har för övrigt något av en japansk språkutveckling, hon har ju länge rrrrullat på sina rrrrrr, nu rullar hon på sina l också. Hon är helt besatt av älvan Trrrrrrrringerrrrrrrring.
Jämmer och elände
"Dosi har magsjuka."
Jag drabbades av dåligt samvete och sjöng:
"Men hon gick ändå till balen, fast lillan var sjuk i kväll"
För de som inte lyssnat på Maritza Horn är det en låt som handlar om en mamma som prioriterar att gå på fest istället för att vara hemma med sitt sjuka barn. När hon kommer hem har lillen dött. Det finns en ganska tydlig sensmoral i låten, mammor ska inte lämna hemmet, då dör barnen och mamman får ångra sin festkväll resten av livet.
Alla mina hade dock överlevt, Joxen var nog den som hade haft störst näradödenupplevelse när han skulle plocka korv i Dosis säng. Dosi tillfrisknade mirakulöst så fort jag kom hem och sov hela natten. Nu roar vi oss återigen på hemmaplan, det är här det händer, det som händer. Vi har skjutit upp julgransplundringen på obestämd tid, men julen varar ju till påska så vi har ju lite tid på oss.
Vill du höra mig skrika?
IIIIIIIIIH!
mexikansk fest
-Ser jag mexikansk ut Jocke?
-Nej.
Rött skärp på.
-Nu då?
-Nej.
Rött skärp av.
-Nu då?
-Nej.
Jag bestämde mig för att jag var tillräckligt mexikansk men råkade hälla ut 1000 pärlor på golvet i jakt på ett mexikanskt rött nagellack. Askungen måste plocka upp bönor ur askan i spisen, jag separera pärlor från smulorna på köksgolvet. Nåja, vad är väl en bal på slottet? Med hjälp av Dosi fixade vi fixet och jag kunde traska iväg och förlusta mig. Jag missade tolvslaget men kom hem med båda skorna i behåll.
sova?
Första dagen
Sen jobb, jobb, jobb och hem till dukat bord. Hjärta idag med.
Jag berättade för Joxen om att dagen för mig inleddes med att en man pratade lite om läget i Gaza, jag vill gärna höra vad han hade att säga men det gick inte för en man kom inkörande i sin permobil, körde fel, backade, rusade motorn, flyttade stolar och så var informationen slut. Jag avslutade berättelsen om min dag lite surt med att muttra: "Kom i tid gubbe!!!!!!"
"Kom i tid gubbe!!!!! Kom i tid gubbe!!!!" kvittrade Hansi glatt och jag insåg att min lilla dotter lärt sig något nytt och användbart. Kanske för livet.
snick snack
Hansi och Dosi provade att spela Mix Max idag. Hansi tyckte det var svårt att slå tärning och kastade i spellocket. Dosi däremot ville briljera och slog bara på bordet. Dosi vann.
När vi sjöng för vår namnsdagsflicka krävde Dosi att vi skulle sjunga för henne också, som sittande vinnare i snick snack.
Efter IKEA
Ikeabesöket idag kan sammanfattas som ett strålande fiasko. Vi började starkt, höll ångan uppe när lekrummet var fullt, traskade igenom halva, kollade på garderobshyllor, plockade på oss lite smågrejer, spontanköpte inget stort (bravo, det var nära att vi kom hem med en jättehylla som inte hade gått in i vårt badrum) åt lunch på rrrrrrrrrrresturrrrrrrrrrang. Det gick fantastiskt bra, ingen hängde knäveck i räcket och alla njöt av maten. När Dosi blev bajsnödig började jag längta efter Joxen. Det är ofelbart så att halvvägs genom en måltid ute blir någon bajsnödig. Vi lämnade maten, gick på toa, inget bajs, gick och åt glasspinne. Efter glassen vände det.
Jag skulle köpa hyllor till våra garderober och hade bara med mig ögonmåttet. Det stämde inte med något hyllmått, allt såg fel ut. Alla barn less och efter att ha frågat mig fram kom jag fram till att vårt mått inte stämmer med Ikeas mått, det måste vara så. Barnen mera less. Jag började fundera vem som skulle ringas när jag segnat ihop med hjärtinfarkt. Ångrade att jag chattat med Bettet inatt stället för att sova. Bollhavet fortfarande fullt. Vi åkte hem istället med två toaborstar men inga hyllor.
Nu har jag och Dosi tagit en tupplur i soffan. Det finns inget bättre än att tupplura med små varma gosiga barn, somna mitt i en puss och sedan ligga med en liten klump på armen. Det är mitt bästa. Sedan nådde Petter och hans fyra getter nya höjder, man kan tro att den inte kan bli bättre men när Dosi läser med sina kraftiga rrrrr, "Han varrrrr starrrrrkarrre än två..." så blev den faktiskt det.
IKEA
Nu åker vi till IKEA!
Ur form
sagostund
På kvällen när vi läser sagor brukar jag ibland testa lite hur mycket de kommer ihåg och hur mycket de lyssnar. En kväll började jag läsa på allt bredare norrländska och efter ett tag ropade de i kör: Vad kooooonstigt du pratar, sluuuuuuta.
Igår testade jag att byta ut ord i Grodprinsen. När groda blev padda stoppade Dosi: "Mamma, det ska vara groda!" När pappa blev far: "Det ska vara pappa." De tog nästan alla och ibland hann jag läsa flera meningar innan de stoppade mig och synade. Petter och hans fyra getter brukar de få läsa för mig, för den kan de utantill.
Puffen kräktes imorse några gånger, men det verkar vara en lätt magsjuka för nu har hon ätit lunch utan att spy upp den. Hoppas den inte sprider sig. Vi ska vara friska nu! Allt annat är orättvisa!
På äventyr till Ica
I valet mellan att stanna hemma och koka soppa på en spik eller åka hemifrån på vilda äventyr på Ica, kändes det senare som det heta alternativet. Efter att ha hukat bland hyllorna för att inte möta någon jag kände (dagens outfit var pappas skogshuggarjacka, inte hel, mina gamla skitiga Uggs och en ganska vild variant av Carolas lugg) mulade jag i mig en chokladkaka i bilen och åkte hem med ny energi. Det kanske är det som är grejen? Jag fattar inte varför det står i alla tidningar att mammor ska slappna av i ett bad. Det gör inte jag, jag svettas, vill ha en bok, blöter ner boken, ligger obekvämt i badkaret, häller i kallvatten, häller i hetvatten och har ett väldigt sjå. Inte avslappnande alls. Då är det väl bättre att gå i någon sorts meditativt tillstånd på Ica och sitta i en kall bil och äta choklad. Garanterat tyst och ensamt. Att sedan komma hem till dukat bord gör det ju inte sämre och när pappan lyckas få i alla barnen mat så besticken kan hållas med tvåhandsfattning blir det riktigt bra.
Puffen läser för övrigt som en gud. Vi läste nya Bamse som godnattsaga, hon läste Lille Skutt och jag alla andra. Hon får en helt ny röst när hon läser, lite knarrig och eftertänksam. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta.